Nästan succé för MAHARAJAH i Prix d'Amerique

Så här i veckan efter Prix d'Amerique så vet väl alla att MAHARAJAH gjorde ett fantastiskt lopp men att han till slut fick ge sig för en ännu bättre READY CASH. Lovorden har haglat i media om loppet, hästarna, kuskarna, tränarna, skötarna och alla andra kring de två hästarna. Allt verkar redan vara skrivet och rapporterat. Därför har det heller inte stått något på vår hemsida om vår fantastiska upppfödning. Men idag, torsdag efter Prix d'Amerique,  kan vi inte hålla oss längre utan måste dela med oss av den artikel som Lennart Persson publicerar på Travnets hemsida. Den säger allt, sprider glädje och berör oss djupt. Tack Lennart och hoppas att du inte misstycker att vi lägger in en kopia av ditt alster här på vår hemsida!

Travnet.se, 2011-02-03: 


• Tor 3 feb 2011  Skriv ut denna sida
Kihlström och Nivard
som skickliga kirurger


"Den här bilden är så vacker, ett stycke travhistoria".
Foto: Adam Photo
Den här bilden är så vacker, den säger så mycket, den är också ett viktigt dokument från ett av de bästa travlopp som någonsin har körts, världen över.

Slaget är över, vinnaren och förloraren möts strax därefter i en kärvänlig geste. De har gjort sitt bästa, de har gjort allt rätt, ingen kan gräma sig över ett enda litet misstag under loppet. En vinnare, en förlorare; ändå två vinnare. Två kuskar som visar varandra stor respekt, två kuskar som är ganska lika, både i sin körstil och till sitt kynne.
De två hästarna har också gjort något över det vanliga, de har stridit sida vid sida uppför backen, in i slutkurvan då en av dom får ge sig en aning, men som sen kommer tillbaka för en ny duell. Ända in i det sista gav de oss en ytterst kittlande fight.

Om dessa två hästar är medvetna om vad de har visat travvärlden kan ingen veta. Men vi vet att både Ready Cash och Maharajah har gett oss en oförglömlig upplevelse.

"Det finns händelser i mitt travliv som aldrig suddas ut".
Foto: Adam Photo
Det finns händelser i mitt travliv som aldrig kan suddas ut: duellen mellan Copiad och Pine Chip i Elitloppet 1994, Sugarcane Hanover - Ourasi - Mack Lobell i March of Dimes på Garden State Park 1988, Ego BoyFlower Child i Elitloppet 1973. Och så – förstås – Lill Mavil mot Xanthe i skiljeheatet av Färjestads Jubileumslopp 1969. Jag har sett dem alla.

I Prix d’ Amerique har svenska kuskar oftast fått spela en underordnad roll. Dom har helt enkelt inte haft tillräckligt bra hästar för att vara med och styra utvecklingen av loppet. Så var det inte den här gången. Det slog mig direkt att Örjan Kihlström verkligen var ute efter att ta kommandot i det här loppet. Han var perfekt med från start, han gled till ledningen när han kände för det. Örjans huvud for fram och tillbaka, han hade kontroll över händelserna; hans sätt att styra det här loppet var imponerande att se.

Fransmännen var med på noterna och spelade Maharajah till favorit.
Foto: Adam Photo
Trots att Örjan Kihlström gjorde allt rätt, trots att han styrde loppet med stor pondus, räckte det alltså inte till seger. Örjan mötte nämligen en jämlike i Franck Nivard. Den tystlåtne, förstynte fransmannen som redan tidigare vunnit Prix d’ Amerique, Meaulnes du Corta för två år sen.

Nivard hade läst på sin läxa. Han visste att Maharajah var huvudmoståndaren, han visste var den avgörande stöten skulle sättas in. I sista kurvan, när Maharajah fick problem med att hålla ihop travet, tog Franck Nivard över kommandot. Han lät Ready Cash öka tempot, på några meter hade fransmannen avgjort till sin fördel, han fick det försprång som behövdes. Sen höll Nivard ett varsamt tag i tömmarna, det räckte för att Ready Cash skulle känna sig tillräckligt modig för att hålla hela vägen tills slaget var avgjort.
I såna här stora lopp brukar även de mest rutinerade kuskarna göra något misstag, det brinner i hjärnan. Nivard och Kihlström höll kylan, de gjorde sina taktiska bedömingar som kirurger oftast utför sina operationer, med perfekt precision.

Prix d’ Amerique 2011 blev en hissnande upplevelse, en idrottshändelse lika förnäm som när Wassberg och Mieto slogs om hundradelar i Lake Placid 1980. Något att minnas så länge hjärnan har förmåga att lagra sådana händelser.

Fyra champions på banan hjäpte oss till detta fyrverkeri av god travsport. Men glöm inte dom bakom kulisserna. Tränarna Hultman och Duvaldestin, och hästarnas skötare, låg bakom det som Ready Cash, Maharajah, Franck Nivard och Örjan Kihlström utförde på banan.

Merci, allesammans!
Lennart Persson

persson@travnet.se
 
 
Redaktör: JH
Datum: 2011-02-03